Humöret är så sämst som det kan bli. Har ont  i kroppen och har gråtit floder idag känns det som. Just nu så vill jag bara skrika!! Ingen förstår nog vad jag skriver, men vill bara skriva av mig nu. Jag mår verkligen inte bra just nu. Konstig nog så har jag varit någorlunda glad och på bra humör hela dagen. Men allt vände nu på kvällen. Vill inte förklara nåt nu då jag säkert skulle få många frågor och kommentarer som jag inte vill svara på nu. När mamma kom ut till stallet nu på kvällen så stod jag där och stortjöt samtidigt som jag fick fram "Jag vill flytta". Detta vill jag inte förklara nu, men jag har faktiskt känt såhär länge. Visst, vi har ju bara bott här i ca 1,5 år. Men alltid har jag känt att jag inte hörr hemma här och att jag aldrig har trivts helt. Det har inte känts verkligt på något sätt. Sen vi flyttade så har det vissa perioder vart väldigt jobbigt och jag har haft en enorm tillbaka längtan till både förra gården och mitt "liv för ett tag sen". Känns som att jag nästan får panikattacker för att jag så gärna vill tillbaka. Allt kändes så lätt och jag har aldrig tänkt på det här sättet förut. Men det kan jag inte göra nåt åt nu. Jag trivs jätte bra med min skola och kompisar. Men det finns så mkt som jag saknar som gör all detta värre. Finns massor med människor som jag saknar. Känner mig inte som samma person utan dom längre. Nu kommer jag ifrån det egentliga ämnet med det här bidrar till det som får mig att må dåligt. Hästarna är mitt liv och självklart så handlar det till största del om dom att jag mår dåligt. Även fast det kanske är svårt för er att förstå genom att läsa det här. Som sagt, jag vill inte säga för mkt. Pratade såklart med mina föräldrar idag ( samtidigt som jag inte kunde hålla tårarna tillbaka ). De var inte glada, nästan irreterade och arga. De sa b la att jag ska vara tacksam för det här jag har och allt, blablabla. Det får mig att må ännu sämre. Jag försöker uttrycka det jag känner men det går inte att förklara i ord. Jag försöker verkligen, men det går inte att få fram. Ja, det känns väldigt bortskämt och otacksamt att bara säga att man vill flytta när man bor på en sån fin gård. Men jag tycker att jag inte kan rå för alla dessa orsaker som hör till det. Våran går är jätte fin, vi har en super fint stall och jätte bra grannar! Ändå så känner jag att jag inte passar in här. Idag kände jag bara "Nu har jag fått nog, det går inte längre". Förstår att det här är obegripligt, men jag måste skriva av mig och försöka få ut det jag känner. Förmodligen så kommer jag förklara det här senare. Vi får se hur det blir med all den här skiten nu.
Tack om ni har orkat läst allt detta och förlåt för en virrigt och oförståeligt inlägg.

Ni betyder mest, ni är mitt allt! Vad skulle jag göra utan er? <3